Blött, blött, blött!
Det har varit regn i ett par dagar, men jag klagar inte! Är så sjukt mysigt att vara ute när det regnar! :) (Jag vet, jag är lite knäpp!) Så jag och Chili tog oss en lång förmiddagsprommis och mamma kom och mötte upp oss.
Chili klagar inte, och tycker det är rätt kul att skutta runt i vattenpölarna ;)
Ikväll blir det lite lydnadsträning på klubben tänkte jag.. relationen mellan oss blir starkare och starkare och det blir bara roligare och roligare.. Funderar på en sista tävling innan säsongen är slut, och det är mycket som ska finliras innan det! Apporten är bara ett exempel, TACKSAM för tips !
Chili gillar att bära, bär gärna runt på grejer, bär in posten och hjälper gärna till med att bära in om vi varit och handlat. Men det är det där när det blir ett krav. Det är det hon inte riktigt gillar!
Hon gillar inte när jag ställer kravet på henne att hålla den.. Gripandet är inget problem, utan det är att hon släpper den. Jaja, det är bara prova sig fram för att hitta en belöning som passar.
Nu ska jag gå och laga lite mat, så den hinner smälta innan det bär iväg !
Jag har haft det jättejobbigt med apporteringen med både mamma Visa och halvbrorsan Melvin. Just ettans apportering är svår, varför ska man sitta bredvid matte med apportbocken, då kan ju hon lika gärna ta den? Mina fattade inte alls, underkäken var alldeles lös så att apporten liksom ramlade ut. Jag har för mig att jag började med att jag kastade eller lade ut den och när de var på väg in så kommenderade jag "fot" och så fick de bära den nära mig. Det var helt OK för dem. Jag berömde när de bar den men fortsatte gå och kommenderade "loss" samt tog den medan vi var i rörelse. Så gjorde jag en halvhalt och tog den och till sist stannade jag och de fick sätta sig vid sidan innan jag tog den. När poletten trillade att det var OK att faktiskt ha en apportbock i munnen nära matte, då kunde jag gå vidare. Har lärt av en jaktprovsdomare för länge sedan att det för många hundar (labbar?) är naturligt att släppa nära föraren. Om en valp har ett byte i munnen och sticker fram det mot flockledaren i det vilda, då åker den på en propp. Så har man ett byte, ska man lämna det framför ledaren. Här begär vi då plötsligt att de ska sitta och hålla den bredvid oss, något som strider mot deras natur. Klart att de blir lite låga och tycker att det är obehagligt, i synnerhet då våra som är så himla måna om att göra saker rätt!
