-va sa du? Jag hörde inte, jag är döv och stum!
Den senaste veckan har det visst varit någon slags kommité från de döv-stummasförbund här i krokarna.. Alltså folk från okänt land som går runt till folk och knackar dörr och försöker pracka på en saker. Det var både kvinnor och män och tydligen så kan man höra, fast man är döv!
Lyckligtvis har vi inte varit hemma när dom varit här, om dom varit här..!
Men då idag....så har jag varit på IKEA och Erik har varit uppe i slakthuset hela dagen. Chili fick komma med mig i bilen så det har varit absolut tomt här hemma under dagen. Sen när vi kommer hem och jag släpper ut Chili på gården far hon som en galning runt huset och nosar. Och på det sättet hon nosade så nosar hon bara om det varit folk på gården som inte annars brukar vara här eller om det varit något djur som sprungit förbi precis.
Men inget djur springer ju precis uppför husväggen tänker jag och tänder lampan på telefon för att kolla. Vad ser jag....? Jo stora fotavtryck längst husväggen, precis som att det varit någon som gått runt och kollat in genom fönstrena. Och det kan jag ju säga, att här passerar det inte många fler än post- och sopbilen.. Vi är huset längst in på gatan, men endast en granne som bor 300meter bort med massa skog emellan. Det kändes läskigt och just sådana ögonblick är jag glad att Chili faktiskt vaktar gården. Hon ger inget snällt intryck när hon kommer skuttandes fram, med raggen rest och ståndskall med sin grova stämma.
Lyckligtvis har vi inte varit hemma när dom varit här, om dom varit här..!
Men då idag....så har jag varit på IKEA och Erik har varit uppe i slakthuset hela dagen. Chili fick komma med mig i bilen så det har varit absolut tomt här hemma under dagen. Sen när vi kommer hem och jag släpper ut Chili på gården far hon som en galning runt huset och nosar. Och på det sättet hon nosade så nosar hon bara om det varit folk på gården som inte annars brukar vara här eller om det varit något djur som sprungit förbi precis.
Men inget djur springer ju precis uppför husväggen tänker jag och tänder lampan på telefon för att kolla. Vad ser jag....? Jo stora fotavtryck längst husväggen, precis som att det varit någon som gått runt och kollat in genom fönstrena. Och det kan jag ju säga, att här passerar det inte många fler än post- och sopbilen.. Vi är huset längst in på gatan, men endast en granne som bor 300meter bort med massa skog emellan. Det kändes läskigt och just sådana ögonblick är jag glad att Chili faktiskt vaktar gården. Hon ger inget snällt intryck när hon kommer skuttandes fram, med raggen rest och ståndskall med sin grova stämma.
Kommentera !
Postat av: Ingela
det är tjuvar!
